Allmännytta i förändring

Precis som allt annat så förändras också den svenska allmännyttan. Fram till 2011 skulle de kommunala, allmännyttiga bostadsbolagen driva utan vinstsyfte, men numera gäller att de ska drivas affärsmässigt. En annan förändring, som trädde i kraft 2007, är att en kommun inte längre behöver inhämta länsstyrelsens tillstånd för att sälja sin allmännytta, helt eller delvis. Detta har gjort att det blivit allt vanligare att kommuner säljer en del av allmännyttan, eller i vissa fall hela beståndet.

Skälen för detta kan vara ekonomiska, då man vill få in medel för att kunna investera i skötseln av de fastigheter som man har kvar, eller ideologiska. Det är vanligast att kommunalt ägda fastigheter säljs i borgerligt styrda kommuner, vilket ligger i linje med uppfattningen att privata företag är bättre lämpade att sköta de flesta verksamheter än offentliga aktörer som kommuner.

Boverkets utredning

Boverket gjorde 2010 en utredning av vad som hade hänt med det kommunala bostadsbeståndet i Sverige under de tre år som gått sedan tillståndplikten avskaffades. Två kommuner utmärker sig speciellt, och det är Åtvidaberg och Lomma. Den förra av dessa kommuner styrs av de rödgröna, i den senare har moderaterna en kraftig majoritet. I båda dessa kommuner har hela bostadsbeståndet sålts till privata företag. I Sverige som helhet finns 290 kommuner, och endast 12 av dess har ingen allmännytta kvar. 278 av dem har alltså allmännyttiga bostäder, i större eller mindre utsträckning.

Mer intressant är kanske hur många kommuner som sålde av en del av sitt bostadsbestånd. 80 kommuner gjorda detta, och allmännyttans sammanlagda bostadsbestånd minskade med ungefär 18 000 lägenheter. Övriga 200 kommuner sålde inte av någonting, och det är enligt Boverket t.o.m. möjligt att dessa kommuner köpte in lägenheter istället. Men detta är inget som myndigheten tittade på i sin undersökning.
Föga förvånande såldes flest lägenheter i Stockholmsområdet, och endast några få i Malmö och Göteborg.